i think i can save you from walking around in those boots.

jag måste nämna att jag var hos tandläkaren idag. det var vidrigt obehagligt. först ska dom trycka in såna där plattor som verkligen skaver för att röntga. och även om hon bara gojsade runt i min mun i typ fem minuter så var det fruktansvärt otäckt. dom skrapar så det ekar i hela huvudet och drar med en jävla tandtråd som egentligen, rent logiskt, inte går igenom mina tänder. annars var det nya den här veckan att jag först blev otroligt fattig utan att märka det, när jag upptäckte att mitt stulna, spärrade visakort, används hej vilt på vägarna nere i europa. sammanlagt 7828 kronor är spenderade sen november. jag fattar inte att jag inte har märkt det. visserligen har jag tyckt att min lön försvunnit fort, men det gör den ju alltid så det var ju inget konstigt. det har ju varit både jul och en väldigt massa utgångar i mellandagarna. och jag brukar ju inte vara blyg med att spendera. well. bankkärringen behandlade mig som en treåring och uppmanade mig att det är 'väldigt viktigt att kolla sina saldouttag noggrant'. jaja, jag fick i alla fall tillbaka mina pengar, medan mina bedragare förmodligen fortsätter att plocka pengar från mitt konto, numera på bankens bekostnad. jag förstår inte att ett spärrat kort går igenom vägtullarna men det är väl inte meningen heller. förövrigt har jag blivit en prison break-addict. häromdagen kollade jag och sebbe igenom sju avsnitt, vilket är ungefär fem timmar lätt spenderade timmar framför datorn och denna sjukt spännande serie. det är så spännande och bra att allt har blivit en besvikelse i jämförelse, till exempel lost. det känns som att jag totalt skiter i ön, konstiga monster, skumma sifferkombinationer och en stor bunker när man kan följa michael scofield och världens bästa peter stormare. jag kan inte acceptera att de nya avsnitten inte kommer förrän i mars. my gosh. så länge ska jag ha desperate housewives maraton hela helgen med my sweet.