paranoia.

mina föräldrar har lämnat mig för landet, och nu såhär på kvällen så börjar paranoian att stiga inom mig. jag är rädd för mörkret när jag är ensam hemma. till och med i lägenheten på fjärde våningen i uppsala så var jag rädd när jag var ensam. jag hör saker och tycker mig se fötter under dörrarna. så här kommer det vara större delen av sommaren, jag måste tuffa till mig lite om det ska gå och inte vara så förbannat fånig. jag bjuder in valfri person att komma och övernatta hos mig, jag har hur mycket plats som helst.